They'll knock you when you're up and kick you when you're down.

Jag mår så illa och jag är så sjukt trött på det. Men hela tiden glömmer jag bort och lyssnar inte på kroppen utan lyssnar på någon känsla som ligger långt och djupt inne i mig. Någon slags bakomliggande stress eller ångest. Kanske är de bara sömnbrist? I alla fall så skulle jag kunna spy upp allt som någonsin hoppat ner i min mage idag. Lätta lite på trycket typ. I morgon blir det förhoppningsvis träning för fulla muggar, vilket är ganska stress och ångest dämpande.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0