It's a hard thing, faking a smile when I feel like I'm falling apart inside
Jag har precis insett att jag är ensam. Mina två följeslagare har lämnat Knivsta, båda befinner sig på olika håll. Kul!
Ironin finns i min röst. Men pappa blir glad, äntligen kan jag gå och lägga mig tidigt. Vi får se hur det blir med den saken, fast det skulle nog vara bra att sova eftersom jag inte får sova på morgonen. Att gå upp klockan 06.00 är inte det nyttigaste. Nyttig är jag inte heller på jobbet då mina matvanor fortsätter. Jag är ju hopplös.
Pappa checkar Allsång, och jag kan säga att det inte låter bra. Misstolka inte detta nu, min pappa sjunger inte med (!) men det låter ju hemskt om man inte kollar på det. Jag tycker verkligen om det, så inge illa menat men det är ju lite patetiskt att halva Sverige sitter och kollar på ett och samma program varje tisdag. Fast det är väl det som kallas underhållning.
Själv så är jag hungrig och sugen på godis eller något annat sött. Kanske är dags för lite te..
Måste bara säga att Sex and the City var underhållning på hög nivå. Det var en perfect film, innehöll allt som en film ska innehålla. Och sällskapet jag hade var inte helt fel heller..
Nu vill jag se den en gång till.
Kommentarer
Trackback
