He knows when I’m happy and nods when I’m sad

Igår var jag död. Att gå i skolan i i ca: 9 timmar är inte det mest uppiggande, men vi hade roliga lektioner kanske var det därför jag överlevde. I dag var skolan betydlgt skönare. En lektion och sen var det över. Och ännu bättre.. vi är alldeles för många i klassen för att få plats i klassrummet så vi , så somjag förstog det, kommer bara att ha lektion varannan torsdag. Snart ska jag ner på stan och fika med Martina och Richard men först ska jag försöka skriva en labbrapport.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0