jag tycker inte om hur min näsa får formen utav en potatis när jag ler. jag tycker inte om att jag är så in i hellskotta naiv. jag tycker inte om att mina händer får färgen av en nyfödd bebis, sådär blodblå. jag tycker inte om att jag lever i en alldeles egen värld. där alla låtar är skrivna till dig och mig. där jag träffar dig. där allt är lika sårbart och fint som det skulle kunna vara i den värld resterande lever i. jag tycker inte om att jag fortfarande är liten. och att allt som heter student, flytta hemifrån och köra bil fortfarande är långt ifrån mina tankar. och jag tycker inte om att jag antagligen kommer vakna upp i morgon och vara 32 år och fundera över vart alla tusentals minuter tog vägen. precis som att jag igår endast var 12 år och ville inget hellre än att växa upp och bli något. jag tycker inte om att jag kan stå och spegla mig i flera timmar utan att bli uttråkad. jag tycker inte om att jag har en helt annan bild av mig själv. jag tycker inte om att jag vill för mycket. och jag tycker framför allt inte om de ord jag har hört.
fulla människor tar sig in. dom ser mig. han såg mig, rakt igenom mig. och helt plötsligt satt jag där naken utan att ha sagt ett ord. han sa allt åt mig. även fast han slöddrade och ingen annan än jag hörde vad han sa så avslöjande han mig. rakt igenom. naken. "då tänker du såhär; okej!" och där satt jag och tänkte okej. två helt okända människor som lyssnar på varandra. den ena pratar och den andra tänker. en dialog som ingen annan skulle förstå. kanske de är som han sa "du har för mycket hjärna, lyssna på känslorna istället" men jag kunde inte öppna munnen. hjärnan arbetade för mycket.
I mina ögon är du det finaste som finns. Igår tänkte jag på dig. tänkte på hur fint det skulle vara om du var med mig överallt. Du skulle få värma mina händer när dom inte känndes längre. Du skulle få tycka om mig även fast jag inte var snygg. Du skulle få bråka med mig för små saker. Och jag , jag skulle älska dig överallt annat. Jag skulle göra allt för att du skulle må bra, även om de betydde att låta dig va.
Jag mår inte bra när jag ser dig, de är en konstig känsla. Jag borde älska dig, jag antar att jag gör de också. Lite sådär varannan dag eller vecka. Men är de verkligen normalt? Skulle inte tro de, men säg mig vad de är som är så bra med de där normala. Jag vill inte vara normal, jag vill vara jag och göra nåt bra utav de. Jag vet att jag ångrar mig om någon vecka eller dag men just nu spelar de ingen roll. För du är inte du i mina ögon. Inte idag.
"Some women choose to follow men, and some women choose to follow their dreams. If you’re wondering which way to go, remember that your career will never wake up and tell you that it doesn’t love you anymore."
Min hjärna håller på att trilla ut, min mage med. För när jag tänker på skolan så känns de som att jag kommer dö eller kanske mer som att jag ska spy ut alla inälvor. Hemsk död. Hemsk skolgång och inte en jävel känner medlidande för alla har varit igenom de och alla känner nog lite skadeglädje. Det kommer i alla fall jag göra nästa år. Mohahahaa... eller? blir de ens något slutbetyg för min del?
Vi har så ont om tid ingen vila ingen rast vi har så ont om tid och det här är verkligen fel plats
I want you to know With everything I won't let this go
Någon som vet hur man gör när man ska bli frisk på en dag? Jag orkar inte vara sjuk hela denna vecka också, men de är ju så läget ser ut nu för jag tror inte att jag blir friskare av tre utgångar + stressig skola. Jag fruktar också att jag har smittat en herre som jag pussade lite på i fredags, oj vad arg han kommer vara om läget är så. Men what to do liksom? Jag har i alla fall precis sytt upp ett par byxor åt honom så vi får väl hoppas att de stillar ilskan och att ingen förkylning dyker upp. Nu borde jag plugga i 45 minuter, lyckas jag? Njaaa tveksamt.
So will you ever love me again, only time will tell
Mycket som händer i dessa dagar, mycket man ska hinna med och mycket man inte ska tro på. Stina drar i morgon till ett utav de bättre länderna här på jorden. Jag är så glad för hennes skull och jag kommer sakna henne väldigt mycket, men jag hoppas på att nu kunna ha en anledning till att köpa en flygbiljett till Australien. Det tror jag vi alla hoppas på. Själv så ska jag kämpa rumpan av mig fram tills 21 maj, de är min privata deadline. Så plugga är det som står på schemat i helgen. Och vet ni vad! idag är de precis en månad kvar tills jag åker. Hur skönt ska inte det bli? lite typiskt mig bara att redan sakna alla, inte för att de är en jätte lång tid jag kommer vara borta och jag tvivlar inte på att jag kommer ha tråkigt eller vilja åka hem. Nej nej utan jag är mest orolig för att jag kommer bryta ihop dagarna innan. Känna lite ångest över att jag inte har spenderat mer tid med dom som betyder mest här i mitt liv, typ du mamma! Och martina kommer jag bara träffa i en vecka, men jag ska tvinga, ja TVINGA, henne över atlanten så att jag får träffa henne mer. kps kommer jag sakna också även fast han inte verkar tro på det. Mina fina vänner kommer jag också vilja ha besök av. Stackars familjen, jag kommer vilja att alla ska våldgästa mig. Så känns det nu i alla fall, men jag tror att när jag står där på flygplatsen den 5 september kommer jag känna att jag har varit där i en vecka och inte tre månader. haha hur rolig är inte jag då? tror att jag kommer missa en massa roliga saker här hemma i sveariket istället för att koncentrera mig på hur kul jag kommer ha! Nåja New York och Bridgehamptons blir väl inte helt fel i alla fall, om jag hade hört någon annan som hade denna chans hade jag varit alldeles för svartsjuk. Nu ska jag plugga engelska och sen åka in till skolan som inte börjar förrän 14.30!
Nu är de endast två veckor kvar tills alla betyg ska sättas. Behöver jag säga hur de känns? Alla som har rester kvar förstår nog, mindre kul är de ju när man dessutom är sjuk och inte orkar med någonting. Life is hard. Därför ser jag framemot kvällens telefonsamtal. Kanske är de nu jag ska plugga istället för att kolla på americas best dance crew, kanske ja.
![500daysofempire: Seth: Gimme that. All right, you look like a future pedophile in this picture, number 1. Number 2: it doesn’t even have a first name, it just says “McLovin”! Evan: What? One name? One name? Who are you? Seal? Seth: Fogell, this ID says that you’re 25 years old. Why wouldn’t you just put 21, man? Fogell: Seth, Seth, Seth. Listen up, ass-face: every day, hundreds of kids go into the liquor store with fake IDs, and every single one says they’re 21. Pssh, how many 21 year olds do you think there are in this town? It’s called fucking strategy, all right? Evan: Stay calm, okay? Let’s not lose our heads. It’s… it’s a fine ID; it’ll… it’s gonna work. It’s passable, okay? This isn’t terrible. I mean, it’s up to you, Fogell. This guy is either gonna think ‘Here’s another kid with a fake ID’ or ‘Here’s McLovin, a 25 year-old Hawaiian organ donor’. Okay? So what’s it gonna be? Fogell: [grinning] … I am McLovin! Seth: No you’re not. No one’s McLovin. McLovin’s never existed because that’s a made up dumb FUCKING FAIRY TALE NAME, YOU FUCK!](http://29.media.tumblr.com/tumblr_l2g9z24ElW1qbchqmo1_500.png)
