The streets were never really mine

Det låter precis som att någon är i mitt hus, men det tror jag inte på. Men jag hör steg. Jag har inget emot att lite spöken bor här också, inte idag i alla fall. Snart ska jag nog gå en lång promenad, blir ingen springtur idag eftersom jag har tre blåsor på en fot och jag duschade precis. Har ringt emma, inget svar, hon sover kanske.  Det är dags att börja jobba med mina små projekt nu!! Och fort ska det gå!
Och förresten.. sa jag MINIMARKET ?!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0