Jag ger dig inte min morgon och inte min dag du får nått så mycket bättre, du får hela djävla jag Hela underbara, unika jag inte något så fjuttigt som en morgon och en dag

Jag har varit utan datorn i knappt en vecka men det känns som en evighet. Så nu är jag äntligen hemma vid min dator. Det är verkligen skönt att komma hem till alla vänner och allt annat när  man har varit borta, även fast man verkligen vill komma bort när man väl är hemma. Men för tillfället gillar jag läget starkt, så nu ska jag njuta de sista dagarna av detta sommarlov. För på torsdag gäller det. Då blir de skola dagarna i enda, med mina fina små vänner Ida Josefine och Stephanie. Som jag för övrigt knappt har träffat denna sommar. Men nu blir det nästan varje dag framöver.

Sitter och nästan kramar om nya nummret av Elle som kom medans jag var på Öland och lyssnade på två kvinnor, i åldern som kallas klimakteriet ,prata om deras underliga familjer, musiksmak och konstiga grannar.
Ganska underhållande om jag får säga det själv..
.. och trevligt med.
Men det känns, som sagt, trevligare att vara hemma för stunden. I dag blev det nämligen lite tårtkalas hos Nikolina som fyllde 17 vackra år i onsdags. Men nu väntar jag på min längsta favorit som är alldeles för lat för att gå eller cykla hem till mig. Men va fan..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0